Cerebral pares

CP kan bero på många saker och ibland är det svårt att veta orsaken. I vissa fall kan CP bero på att barnet har fått syrebrist vid förlossningen. Det kan också bero på att något hänt under fostertiden eller under den närmaste tiden före förlossningen som gör att barnet blir svagare och får svårare att klara av att födas.

CP delas in i tre grupper, och det är vanligt att ha flera olika slags CP.

Spastisk CP
Av alla som har CP har de flesta spastisk CP. Spasticitet är en särskild sorts muskelspänning då musklernas spänning är i obalans. Vissa muskelgrupper drar starkare än andra.

Ibland är endast en kroppshalva påverkad, ibland båda. Det är vanligt med mer symtom från benen än från armarna när båda kroppshalvorna är påverkade.

Dyskinetisk CP
Dyskinetisk CP innebär ofrivilliga rörelser i hela kroppen, även i munnen, tungan och svalget. Rörelserna kan ibland vara slängiga och ibland mer långsamt vridande.

Många med dyskinetisk CP, kan fortsätta att förbättra sin rörelseförmåga genom hela livet

Ataktisk CP
Ataktisk CP innebär balansrubbningar, svårigheter att samordna sina rörelser eller skakiga rörelser. Ofta har man också spasticitet, alltså ökad muskelspänning i benen. Ataktisk CP är ovanlig.

Ett annat sätt att dela in CP utgår från vad en person med CP klarar av att göra i olika åldrar. Det handlar dels om den så kallade grovmotoriken, det vill säga att kunna hålla huvudet uppe, sitta eller gå. Det handlar också om den så kallade finmotoriken, det vill säga att kunna gripa och använda händerna.

Symtomen för CP är olika från person till person. En del har inget av de besvär som nämns här, andra har något enstaka besvär. Medan vissa har många och svåra funktionsnedsättningar.

CP kan medföra olika sorters påverkan på rörelseförmågan. Vid spastisk CP, som är vanligast, är vissa muskler spända och kan inte slappna av. Vid andra typer av CP är det vanligt med ofrivilliga rörelser i hela kroppen eller att man har svårt med balans och samordning av rörelser.

Hur stor den nedsatta muskelkontrollen är varierar. Förutom rörelsehindret har många även andra funktionsnedsättningar, som epilepsi, perceptionsstörningar, talsvårigheter och synskador. En del som har CP har också en intellektuell funktionsnedsättning men de flesta har det inte. De som har det har oftast en lätt utvecklingsstörning. Risken att en person med CP har en svår utvecklingsstörning är störst vid svår spastisk CP som påverkar armarna mer än benen.

Många som har CP börjar tala senare än andra. Talutvecklingen påverkas också om en person med CP dessutom har en hörselnedsättning. Talet kan bli otydligt om det är svårt att styra musklerna i mun och hals. Är det mycket svårt att styra de musklerna kan det vara omöjligt att tala. Så är det ofta vid dyskinetisk CP.

Snabbfakta om CP:

– Av de cirka 100 000 barn som föds i Sverige varje år drabbas drygt 200 av CP.
– 1 av 4 barn med CP kan inte prata.
– 1 av 4 kan inte gå.
– 1 av 2 har en intellektuell funktionsnedsättning.
– 1 av 4 har epilepsi

Det finns tyvärr ingenting som botar CP, men det går att förebygga och minska de svårigheter som funktionsnedsättningen för med sig. Eftersom det är så olika vilka besvär man kan få av CP är det också stor skillnad på vilka behandlingar man kan behöva. De vanligaste behandlingarna går ut på att stärka och öka rörelseförmågan.

Som förälder kan den första tiden efter beskedet bli omtumlande, och det är vanligt att ha många frågor. Du kan behöva mycket stöd när du får veta att ditt barn har CP. Läkaren och den övriga personalen inom den så kallade habiliteringen ska se till att du får all den hjälp och det stöd du behöver. Det kan vara både praktiska saker och om du till exempel vill prata med en psykolog.

 

Källor:
www.worldcpday.org
www.hjarnfonden.se
www.1177.se