LSS – Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Bakgrunden till LSS

Den 6 maj 1993 fattade Sveriges riksdag ett historiskt beslut genom att anta Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), en lagstiftning som trädde i kraft år 1994. Bakom detta beslut stod Bengt Westerberg, dåvarande socialminister i den borgerliga regeringen, som spelade en central roll i utformningen av lagens förarbeten.

LSS:s tillkomst var resultatet av en växande medvetenhet och ett behov av att förbättra stödet och servicen till personer med funktionsnedsättningar. Lagen grundades på idén om normalisering, vilket innebär att alla människor, oavsett funktionsnedsättning, ska ha möjlighet att leva ett vanligt liv. Med detta som utgångspunkt var målet att säkerställa att personer med omfattande funktionsnedsättningar får tillräckligt stöd för att kunna leva så självständigt som möjligt.

Vad är syftet med LSS?

Syftet med LSS är att ge personer med funktionsnedsättningar rätten till stöd och tjänster som möjliggör ett aktivt deltagande i samhällslivet. Detta innefattar bland annat rätten till:

• arbete
• studier
• fritidsaktiviteter
• och social delaktighet, med målet att alla ska kunna leva under samma villkor som resten av befolkningen.

LSS reglerar en rad olika insatser, såsom personlig assistans, olika boendeformer, daglig verksamhet och korttidsvistelse. Dessa insatser är utformade för att vara flexibla och individuellt anpassade, med en stark betoning på den enskildes behov och önskemål.

Syftet med LSS är att alla, oavsett funktionsförmåga, ska ha samma möjlighet att forma sitt liv.

LSS som rättighetslag

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är framtagen som en rättighetslag. Detta innebär att lagen garanterar specifika rättigheter för personer med omfattande funktionsnedsättningar. Dessa rättigheter är utformade för att säkerställa att dessa individer får det nödvändiga stödet för att kunna leva ett självständigt och meningsfullt liv.

Som en rättighetslag erbjuder LSS en viktig skyddsmekanism – möjligheten att överklaga. Om en person med funktionsnedsättning nekas de tjänster eller det stöd som de har rätt till enligt LSS, kan de överklaga beslutet. Detta säkerställer att beslut som rör deras liv och välbefinnande kan granskas och, vid behov, korrigeras.

Som pluslag

Utöver att vara en rättighetslag, betraktas LSS också som en ’pluslag’. Det betyder att LSS inte inskränker på rättigheter som individer redan har enligt andra svenska lagar, som socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Istället fungerar LSS som ett komplement till dessa lagar exempelvis genom att erbjuda ytterligare stöd och service som är specifikt anpassade för personer med vissa typer av funktionsnedsättningar.

Detta innebär att stöd som ges enligt LSS inte ersätter eller minskar den service som individen är berättigad till enligt andra lagar, utan snarare lägger till ett extra lager av stöd för att möta deras unika behov.

De 10 insatserna

Det finns 10 insatser inom LSS. Det är olika former av stöd och service som ges till personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar. Dessa insatser är avsedda att främja dessa individers möjligheter att leva ett så självständigt och aktivt liv som möjligt. Vilken insats som är lämplig beror på den enskildes behov, och det är viktigt att insatserna är individuellt anpassade.

1. Rådgivning och annat personligt stöd

Detta innebär att personer med funktionsnedsättningar har rätt till kvalificerat expertstöd och rådgivning från professionell personal med kunskap i området. Stödet kan vara i form av kuratorshjälp, psykologiskt stöd, sjukgymnastik, logopedi, arbetsterapi, eller andra tjänster. Det är ett komplement till andra insatser och tjänster.

2. Personlig assistans

Personlig assistans är ett individuellt anpassat stöd som ges av assistenter till personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar. Det inkluderar hjälp med grundläggande behov som personlig hygien, måltider, på- och avklädning, kommunikation och andra uppgifter som kräver ingående kunskap om den assistansberättigades behov.

3. Ledsagarservice LSS

Personer som inte har personlig assistans kan ha rätt till ledsagarservice. Vilket är en personlig tjänst som är utformad för att hjälpa den enskilde att delta i samhällslivet.

4. Kontaktperson

En kontaktperson är en medmänniska som kan stödja den enskilde i att leva ett självständigt liv genom att minska social isolering, delta i fritidsaktiviteter och ge råd i vardagssituationer.

5. Avlösarservice i hemmet

Avlösarservice innebär att en annan person tar över ansvaret för att ge vård och omsorg till personen med funktionsnedsättning under kortare eller längre perioder.

6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet

Korttidsvistelse erbjuder personen med funktionsnedsättning möjlighet till rekreation och miljöombyte. Det kan inkludera korttidsvistelse i ett korttidshem eller hos en annan familj.

7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år

Skolungdomar över 12 år kan få tillsyn före och efter skoldagen samt under skolloven.

8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar

Barn och ungdomar som inte kan bo hos sina föräldrar kan ha rätt att bo i en annan familj eller i en bostad med särskild service.

9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad

Detta innebär boenden som är anpassade för vuxna med funktionsnedsättningar, inklusive gruppbostäder och servicebostäder.

10. Daglig verksamhet

Personer i arbetsför ålder som saknar förvärvsarbete och utbildning har rätt till daglig verksamhet. Detta kan inkludera aktiviteter med habiliterande inriktning och produktion, som ska vara anpassat efter individuella behov och intressen.

Vanliga frågor om LSS

Vad står LSS för?
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Vem kan få insatser enligt LSS?
Den som tillhör personkrets 1, 2 eller 3 och har ett varaktigt behov av stöd.

Hur lång tid tar det att få ett beslut?
Kommunen ska fatta beslut inom tre månader från det att din ansökan kommit in.

Kan jag få hjälp att ansöka?
Ja, vi på Plusfamiljen hjälper dig gärna! Hör av dig till oss för att prata mer!

Sammanfattningsvis om LSS

LSS – Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade – är mycket mer än bara en lagtext. Det är ett verktyg för att skapa frihet, självbestämmande och delaktighet för personer med omfattande funktionsnedsättningar.

Vi har gått igenom lagens bakgrund, syfte och innehåll – och visat hur den vuxit fram ur ett starkt samhällsengagemang och en vilja att förbättra villkoren för dem som behöver mest stöd.

Därför är det viktigt att komma ihåg: LSS är en rättighetslag. Den ger dig inte bara möjlighet att få stöd – den ska garantera det, så länge du uppfyller kriterierna. Dessutom fungerar LSS som en pluslag, vilket innebär att den inte ersätter utan kompletterar andra lagar. Det ger dig som individ ett bredare skydd och fler möjligheter.

Utöver detta har vi också gått igenom de tio insatserna inom LSS. Alla insatserna har ett gemensamt mål – att göra det möjligt för dig att leva ett så självständigt, aktivt och meningsfullt liv som möjligt. Oavsett om du behöver personlig assistans, boende med särskild service eller daglig verksamhet, så är LSS till för dig.

Sammantaget visar detta att LSS inte bara handlar om stöd – utan om rätten att leva livet precis som alla andra i samhället.

Och kom ihåg: du behöver inte navigera detta på egen hand. Vi på Plusfamiljen finns här för att hjälpa dig. Från första frågan, till ansökan till en vardag som funkar med personlig assistans – med andra ord finns vi vid din sida hela vägen.

Telefon: 010 206 58 00
Mail: info@plusfamiljen.se
Adress:
Magnus Ladulåsgatan 22
118 66 Stockholm

Vill du så kan du kontakta någon på kontoret direkt, du hittar kontaktuppgifterna här!