Assistansens historia

Fram till 90-talet hade personer i Sverige med omfattande funktionsnedsättningar inte mycket att välja på när det gällde dagligt stöd. Alternativen var familjen, en gruppbostad eller en boendeservicelägenhet. Ansvaret var ofta fördelat på flera huvudmän och omsättningen av personal var ofta stor, upp till 67 personer i månaden om du bodde i Stockholm. Möjligheten att själv styra sina insatser var mycket begränsad. 

I USA på tidigt 70-tal startade en grupp personer som själva hade funktionsnedsättningar en medborgarrätts- och självhjälpsrörelse, inspirerad av de svartas och andra gruppers kamp för lika rättigheter. Den så kallade Independent Living–rörelsen arbetade för avinstitutionalisering och de funktionshindrades rätt till personlig assistans.

År 1984 kom initiativet till Sverige och den ideella föreningen Stockholmskooperativet för Independent Living (STIL) bildades. Man genomförde ett pilotprojekt i form av ett kooperativ för att testa personlig assistans i privat regi. Kooperativet var arbetsgivare för assistenterna och delegerade arbetsledningsuppgifter till kooperativets medlemmar som själva rekryterade, löneförhandlade, schemalade och anvisade sina assistenter.

Initiativet mötte visst motstånd. Vissa ansåg att förändring skulle ske inom de kommunala strukturerna. Några ansåg att personlig assistans kanske passade den individualistiska amerikanska traditionen men inte den svenska folkhemstraditionen där vi har gemensamma lösningar för att ta hand om varandra.

År 1989 fattades beslut i Stockholms centrala socialnämnd om att tillåta underleverantörer av personlig assistens i linje med STILs modell. De följande åren växte STIL:s verksamhet, avtal slöts med grannkommuner och medlemmarna blev fler. Samma år tillsatte den socialdemokratiska regeringen Handikapputredningen, för att kartlägga levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättningar. Ett av förslagen i utredningen kom att bli personlig assistans och assistansersättning.

År 1994 infördes Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade-LSS. Nu fanns en rättighetslagstiftning som skulle främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Den enskilda kan nu få assistenter tilldelade av kommunen eller själv skaffa dessa via ett privat assistansbolag. Möjligheten finns också att själv bli arbetsgivare för sina assistenter eller att gå med i ett kooperativ.

Den tidigare hemtjänst och boendeservicen tillgodosåg endast det ”nödvändigaste” stödet och därför visade sig snart de dolda kostnaderna i form av att det stöd som anhöriga stod för. När anhöriga skulle ersättas av betalda assistenter blev kostnaderna synliga i Försäkringskassans statistik.*

Idag blir allt fler av med sin assistans vilket påverkats av domar i förvaltningsrätten och bedömningar hos Försäkringskassan. Antalet LSS-boenden ökar för att begränsa kommunernas kostnader. Lagändringar och regeringsskifte står för dörren. Hur rätten till assistans för kunden och hens anhöriga kommer se ut i framtiden återstår att se. Här kan du läsa mer om vilka vi på Plusfamiljen är och hur vi arbetar. För oss är det självklart att ge varje människa rätten att leva sitt liv efter sin dröm.

*Källa: Assistanskoll, Artikel - Trettio år sedan personlig assistans kom till Sverige.