LSS

Året var 1994 och Bengt Westerberg, socialminister i den dåvarande borgerliga regeringen, var personen som skrev förarbetena till LSS-lagstiftningen.

Syftet med lagen är att om man har en omfattande funktionsnedsättning har man rätt att få stöd, för att kunna leva ett så gott och självständigt liv som möjligt. I rätten till ett gott och självständigt liv ingår till exempel att man ska ha möjlighet att arbeta, studera eller ha någon annan meningsfull sysselsättning. Man ska också kunna vara med i samhällslivet och till exempel kunna ta del av kultur- och fritidsutbud på samma villkor som alla andra.

För att ha rätt till stöd via LSS behöver man tillhöra någon av nedanstående personkretsar:

1. Neuropsykiatriska sjukdomar; personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd
2. Förvärvade skador; om man får en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning mitt i livet, som har orsakats av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
3. Andra bestående fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande.

I LSS ingång det 10 st olika typer av hjälp för stöd och service:

1. Rådgivning och annat personligt stöd.
2. Personlig assistans eller ekonomiskt stöd till sådan assistans.
3. Ledsagarservice.
4. Kontaktperson.
5. Avlösarservice i hemmet.
6. Korttidsvistelse utanför hemmet.
7. Korttidstillsyn om du är skolungdom över tolv år.
8. Bostad i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet.
9. Bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för dig som är vuxen.
10. Daglig verksamhet för dig i yrkesverksam ålder som saknar arbete och inte utbildar dig.

Vi på Plusfamiljen erbjuder personlig assistans. Vårt mål är att erbjuda en personlig assistans där livet bara flyter på – alltifrån att vardagen fungerar till att du slippa oroa dig för ansökningar, myndighetskontakter och annat som känns svårt eller jobbigt. Vi hjälper till med hela processen bland annat med att skicka in en ansökan till kommunen och/eller Försäkringskassan. Om det nära behovet* är mer än 20 timmar i veckan så hanteras det av Försäkringskassan. Annars är det kommunen som är ansvarig.

*I nära behov inkluderas kommunikation, hygien, mat, av- och påklädning samt andning.

Här kan du läsa mer om hur du ansöker om personlig assistans.

Källa: 1177, Sveriges Riksdag