Assistansomkostnader är de utgifter som uppstår i samband med att du har personlig assistans, från aktivitetsbiljetter till hygienartiklar.
Assistansomkostnader kan inkludera en rad olika utgifter, beroende på vilka behov den assistansberättigade har. Vanliga exempel på kostnader som täcks är:
Det är viktigt att både den assistansberättigade och anordnaren har en tydlig överenskommelse om hur assistansomkostnader ska hanteras. Genom ett skriftligt avtal med din anordnare säkerställs det att alla kostnader redovisas korrekt och att ersättningen används för rätt ändamål.
Assistansomkostnader hanteras på årsbasis, vilket innebär att kostnader som inte används under bokföringsåret inte kan sparas till nästa år. När anordnarens bokslut görs, går eventuell överbliven assistansersättning in som en del av företagets vinst och beskattas enligt lagstiftningen.
Som kund kan du och din assistansanordnare komma överens om vilka aktiviteter och kostnader som täcks av assistansomkostnaderna, inom ramen för det som är tillåtet enligt reglerna.
Under senare tid har vi hört många assistansberättigade nämna en ”pott” hos sin anordnare som de inte vill gå miste om när de byter till en ny anordnare. Denna ”pott” refererar till outnyttjade assistansomkostnader.
Innan den 1 juli 2008 kunde assistansanordnare spara assistansomkostnader som inte var förbrukade under verksamhetsåret. Man pratade om att assistansersättningen var den assistansberättigades pengar och att man kunde ta med sig sparade medel till en ny anordnare vid ett eventuellt byte.
Efter den 1 juli 2008 blev assistansersättningen en inkomst i anordnarens näringsverksamhet. Hela assistansersättningen är idag alltså anordnarens pengar som du som kund, genom avtal, låter anordnaren förvalta. Anordnaren kan inte flytta pengarna hur som helst och det som blir över efter verksamhetsåret går över till en skattepliktig vinst.
Hur har reglerna förändrats?
Innan den 1 juli 2008 kunde assistansanordnare spara oanvända assistansomkostnader från ett verksamhetsår till ett annat. Det innebar att man som assistansberättigad kunde ta med sig sparade medel vid ett byte av anordnare. Då ansågs assistansersättningen vara den assistansberättigades pengar.
Efter den 1 juli 2008 ändrades reglerna, och idag betraktas assistansersättningen som en inkomst i anordnarens verksamhet. Det innebär att anordnaren äger dessa pengar, och det som återstår vid verksamhetsårets slut räknas som skattepliktig vinst.
Skatteverket säger: Företagen får inte använda avräkningskonton i bokföringen som den assistansberättigade har tillgång till. Assistansersättningen ska inte finnas på ett konto där den assistansberättigade kan disponera pengarna fritt. Assistansomkostnader löper under ett bokföringsår och beroende på när bolaget har bokslut så går eventuellt överskottvinst till bolaget, denna vinst ska av bolaget beskattas som vinst av överskott, bolaget skattar alltså denna vinst två gånger.
Tyvärr förekommer det fortfarande, trots reglering, en “mörk baksida” av detta i assistansbranschen. Det är många kunder som känner att de inte kan lämna sin anordnare på grund av att man har en stor “pott” med assistansomkostnader. När assistansomkostnader hanteras på det sättet, som undanlagda medel, skapas inlåsningseffekter och försvårar byte av anordnare.
Text uppdaterad: 1/11-2024