I många rapporter och artiklar talas det bara om baksidan av personlig assistans, men vi får ju inte glömma bort att det finns mycket positivt.
Att leva med personlig assistans möjliggör att man kan vara en del i ett större sammanhang i det som vi kallar samhället. Till exempel gå till skolan, arbeta, träna, gå på bio och mycket mer. Det som många ser som en självklarhet men utan den personliga assistansen inte skulle vara möjlig. Att få vara en del av ett sammanhang är viktigt för varje individ och utan assistansen så skulle detta för många inte vara möjligt.
Assistansen möjliggör även att en familj kan få vara just en familj, utan allt det andra. Att man som förälder får släppa lite på det tunga ansvaret en stund, att få vara en förälder som kan läsa en godnattsaga och ta en paus från mediciner och sladdar.
Innan assistansreformen kom levde de flesta med funktionsnedsättning på boende, där ens självbestämmande var obefintlig. Att inte få ha rätten till att själv bestämma vem som ska finnas där vid sin sida, att inte få rätten till att leva just sitt liv, det var verkligheten innan assistansreformen kom. För det är just det personlig assistans betyder, självbestämmande.